Livet i solen
Här i London är det inte bara sommar utan högsommar, vilket vi dagdrivare har lyxen att kunna ta vara på ordentligt. Sol, öl, grill, bakgården, parken, glass, solbrillor, strandklänningar, solkräm och mat är väl de ord som är mest relevanta i våra liv just nu. Och här klagas det fan inte!
Det gassar på ordentligt och idag har jag bränt mig. Blev dessutom i princip mordhotad av en galning i parken idag, jaha tänkte jag, då vet vi hur det känns :) Till hennes försvar bad hon om ursäkt när hon insåg att hon hade mordhotat fel personer, det var ju ändå trevligt får man säga. Alltid nåt, som Amanda kör brukar konstatera :)
På bakgården spenderar vi mest tid åt....ja dagdriva som allra mest.
Men en dag tog vi oss faktiskt ut för lite sightseeing och unnade oss en båttur på Themsen. Vi fick se alla de fina broarna men Tower Bridge var givetvis den självklara vinnaren.
And then there it was. Det var som att jag inte kunde tro på att det faktiskt låg där. Jag placerade in samtliga Tudors-karaktärer i min fantasi och bara njöt. Ändå tycktes det som något av en saga och jag kunde inte låta bli att viska till Annika "menar de att de verkligen har gått runt här på riktigt?" och Annika svarade leende "ja, på riktigt, this is it".
Nu har Annika också sett sista avsnittet av Tudors så nu kommer det inte dröja länge förrän det äntligen är dags för en visit. Uppmuntrar mina kära vänner att ha framförhållning vad gäller snacks, för det här kommer inte gå fort.
Sen fick vi vårt första fina besök i form av underbara Maria som kom och stannade i ett par dagar. Dum som jag var tog jag inga kort förutom detta på puben, men mycket skoj hann vi med även om det var alldeles för kort. Massor med lösgodis, öl, ostbricka, sol, pubquiz, långa pratstunder och skratt gick allt för snabbt förbi. Tror även att Gud var på rethumör för sjuk blev jag också mitt i besöket. Är glad att det inte blev på allvar förrän den efterlängtade gästen skulle bege sig hemåt. I avskedet blev många Astrid Lindgren-referenser passande, men bara ett är passande just nu: "Hon fattas mig!".
Sen hände sensationen att vi lyckades hitta tändvätska och vi kunde äntligen sätta igång och grilla, or so we thought. Se bara vad glad och förväntansfull man kan se ut när man är lyckligt ovetande om vad som komma skall.
Det var nånstans här det började gå utför. Brikettjävlarna tog ju inte eld och jag började plötligt förstå varför mamma har på en halv flaska tändvätska när det grillas hemms hos oss. Fiasko blev det och det var bara att ta fram stekpannan. Vi gick sedan idag och köpte annan kol samt firelighters men det gick ändå inte. Bara att ta fram stekpannan en andra gång och vi var osäkra på om våra sinnen klarade av fler nederlag. Sen ropar plötligt Mathilda till att det var jättevarm över grillen och att det nu fanns glöd. Detta så klart när vi alla redan ätit upp. Uppenbarligen straffas den som är otålig. Imorgon blir det tredje gången gilt och då ska årets första grillning vara ett faktum. Fortsättning följer.
Det gassar på ordentligt och idag har jag bränt mig. Blev dessutom i princip mordhotad av en galning i parken idag, jaha tänkte jag, då vet vi hur det känns :) Till hennes försvar bad hon om ursäkt när hon insåg att hon hade mordhotat fel personer, det var ju ändå trevligt får man säga. Alltid nåt, som Amanda kör brukar konstatera :)
På bakgården spenderar vi mest tid åt....ja dagdriva som allra mest.
Men en dag tog vi oss faktiskt ut för lite sightseeing och unnade oss en båttur på Themsen. Vi fick se alla de fina broarna men Tower Bridge var givetvis den självklara vinnaren.
And then there it was. Det var som att jag inte kunde tro på att det faktiskt låg där. Jag placerade in samtliga Tudors-karaktärer i min fantasi och bara njöt. Ändå tycktes det som något av en saga och jag kunde inte låta bli att viska till Annika "menar de att de verkligen har gått runt här på riktigt?" och Annika svarade leende "ja, på riktigt, this is it".
Nu har Annika också sett sista avsnittet av Tudors så nu kommer det inte dröja länge förrän det äntligen är dags för en visit. Uppmuntrar mina kära vänner att ha framförhållning vad gäller snacks, för det här kommer inte gå fort.
Sen fick vi vårt första fina besök i form av underbara Maria som kom och stannade i ett par dagar. Dum som jag var tog jag inga kort förutom detta på puben, men mycket skoj hann vi med även om det var alldeles för kort. Massor med lösgodis, öl, ostbricka, sol, pubquiz, långa pratstunder och skratt gick allt för snabbt förbi. Tror även att Gud var på rethumör för sjuk blev jag också mitt i besöket. Är glad att det inte blev på allvar förrän den efterlängtade gästen skulle bege sig hemåt. I avskedet blev många Astrid Lindgren-referenser passande, men bara ett är passande just nu: "Hon fattas mig!".
Sen hände sensationen att vi lyckades hitta tändvätska och vi kunde äntligen sätta igång och grilla, or so we thought. Se bara vad glad och förväntansfull man kan se ut när man är lyckligt ovetande om vad som komma skall.
Det var nånstans här det började gå utför. Brikettjävlarna tog ju inte eld och jag började plötligt förstå varför mamma har på en halv flaska tändvätska när det grillas hemms hos oss. Fiasko blev det och det var bara att ta fram stekpannan. Vi gick sedan idag och köpte annan kol samt firelighters men det gick ändå inte. Bara att ta fram stekpannan en andra gång och vi var osäkra på om våra sinnen klarade av fler nederlag. Sen ropar plötligt Mathilda till att det var jättevarm över grillen och att det nu fanns glöd. Detta så klart när vi alla redan ätit upp. Uppenbarligen straffas den som är otålig. Imorgon blir det tredje gången gilt och då ska årets första grillning vara ett faktum. Fortsättning följer.
Kommentarer
Postat av: Maria
DU FATTAS MIG SÅ DET SKÄR I BRÖSTET!!!
Trackback
