Stället där "soc" står för socitetshus istället för socialtjänst
Äntligen var de här båda två och Londonligan var än en gång komplett.

Torsdag morgon och Annika vaknar glad med frukost på sängen. Här ska det skämmas bort!


Trots diverse bitchar på samtliga vädersändningar som lovat regn regn och ännu mer regn under hela helgen var det varmt och till och med soligt. Detta innebar bryggan med våra vänner Sofiero och Rekorderlig. "Klockan är väl ändå efter tolv?" sa Annika i samma sekund som hon insåg att så inte var fallet. Hakuna Matata på den, det är ju semester!


Som snälla föredetta sambos beslutade vi att baka en paj till Amandas ankomst. För att få känna på landet-känslan lite mer bland alla laptops och bra täckning på mobilerna kom vi på den briljanta idén att plocka blåbär för att ha i pajen. Det blir nog trevligt, tänkte vi. Enligt mamma fanns det ju "så OOOOtroligt mycket blåbär i skogen, och tänk så stora de är också!". Ja bilden till höger visar väl ungefär hur gott om blåbär det var. Upp i träsk bland fästingar för att hitta dessa få och löjliga bär. Tur att det fanns hallon i frysen.


Men god blev den i alla fall och den var redo lagom till den sista pusselbiten anlände i form av Amanda. En öl på den och vi hade åstadkommit perfektion.

Hela Londonligan together again.
Pasta med rödvin och massa catching up senare var det dags för det obligatoriska nattdoppet. Nakna och glada ramlade vi halvt ner för backen som vi fick lysa upp med Amandas mobil. Bland fladdermöss och ormar hittade vi ändå bryggan och det helt ljuvligt ljumma vattnet. Då bastun på andra sidan fortfarande lyste fick vi för oss att simma över och kolla läget. Sekunden vi var på väg upp på bryggan sprillans utan badkläder kom det två "personal" som skulle låsa. "Tyvärr stänger vi nu men ni kanske vill gå upp innan och hämta era saker?" frågade de innan vi i kör utropade "Nej tack!!!" och simmade hem igen. Ibland får även dagdrivare änglavakt tydligen.

Lördag och morgondopp direkt. Sedan vidare ner på brunnen för den klassiska rundan.


In på receptionen för glassinköp och diverse te och tvål. Annika hittade även ett fint armband vilket var skoj.


Sedan vidare på promenix för att se oss runt. "Jaha det finns soc även här" utropar Amanda plötsligt och jag ser mig om och ser skylten hon fått syn på. "Nej här omkring står soc för socitet istället för socialtjänst" påpekade jag informativt.


In till Vattensalongen för att dricka lite helande vatten, kan ju aldrig skada efter en inte alltid så hälsosam livsstil de senaste månaderna. Är ju dock så pass gravt alkoholiserad vid det här laget att jag inte kunde annat än fantisera om hur det skulle vara om det kom vin ur dessa fantastiska kranar istället.


Det var väl ungefär här vi insåg att det gått allt för många timmar utan alkohol och lämpligt nog gick vi till just Stora socitetshuset för en av Lokas Long Drinks på uteserveringen.


Underbart men varmt så vi gick hem och tog med oss sangrian till bryggan för att steka lite. Där fick vi alla någon form av synsk kraft och kunde helt plötsligt se in i allas våra framtider. Ljus är den tydligen inte men oj så underhållande! Efter ett tag blev vi hungriga och satte oss på verandan istället för att invänta grillen, men sangrian hängde med.


Massa mat senare bjöd Faster på rosa bubbel och vi kände alla att lyxen nått sin spets.


Ner till baren i gen för en till cocktail för att avsluta helgen. Insåg ju snabbt att det var ett bröllop vi kom mitt in i och blev på så vis aningen utmobbade. Men kvällen var ljum och vi ägnade oss åt att mobba trubaduren som måste ha gått in i någon form av psykos när han skrev den där låtlistan. När "En del av mitt hjärta" med Thomas Ledin kom blev efterfest-känslon så stor att vi helt enkelt fick nog.

Även om kärlek på många sätt äcklar mig lite just nu kunde jag inte annat än le när jag såg brudparet dansa och le mot varandra i sommarnatten. Det kändes bra på nåt sätt, vet inte riktigt varför.
Idag har vi sedan badat ännu mer och dessutom fått chansen att simma över och prova bastun med badkläder på den här gången. Lägligt nog blev det storm precis när vi kommit fram vilket gjorde det ännu mysigare där inne. Mindre mysigt att slänga sig i och simma hem dock. En galet härlig helg har det varit i alla fall som började reda ni onsdags och avslutas typ nu, för nu ska jag sova. Imorgon kommer syster och sen är det snart dags för hemfärd till allt det jag flydde från för snart ett halvår sedan, lite nervös ändå :) Men sen tänker jag på vilka som finns och väntar på mig där och då blir jag glad ända nere från magen.

Torsdag morgon och Annika vaknar glad med frukost på sängen. Här ska det skämmas bort!


Trots diverse bitchar på samtliga vädersändningar som lovat regn regn och ännu mer regn under hela helgen var det varmt och till och med soligt. Detta innebar bryggan med våra vänner Sofiero och Rekorderlig. "Klockan är väl ändå efter tolv?" sa Annika i samma sekund som hon insåg att så inte var fallet. Hakuna Matata på den, det är ju semester!


Som snälla föredetta sambos beslutade vi att baka en paj till Amandas ankomst. För att få känna på landet-känslan lite mer bland alla laptops och bra täckning på mobilerna kom vi på den briljanta idén att plocka blåbär för att ha i pajen. Det blir nog trevligt, tänkte vi. Enligt mamma fanns det ju "så OOOOtroligt mycket blåbär i skogen, och tänk så stora de är också!". Ja bilden till höger visar väl ungefär hur gott om blåbär det var. Upp i träsk bland fästingar för att hitta dessa få och löjliga bär. Tur att det fanns hallon i frysen.


Men god blev den i alla fall och den var redo lagom till den sista pusselbiten anlände i form av Amanda. En öl på den och vi hade åstadkommit perfektion.

Hela Londonligan together again.

Pasta med rödvin och massa catching up senare var det dags för det obligatoriska nattdoppet. Nakna och glada ramlade vi halvt ner för backen som vi fick lysa upp med Amandas mobil. Bland fladdermöss och ormar hittade vi ändå bryggan och det helt ljuvligt ljumma vattnet. Då bastun på andra sidan fortfarande lyste fick vi för oss att simma över och kolla läget. Sekunden vi var på väg upp på bryggan sprillans utan badkläder kom det två "personal" som skulle låsa. "Tyvärr stänger vi nu men ni kanske vill gå upp innan och hämta era saker?" frågade de innan vi i kör utropade "Nej tack!!!" och simmade hem igen. Ibland får även dagdrivare änglavakt tydligen.

Lördag och morgondopp direkt. Sedan vidare ner på brunnen för den klassiska rundan.


In på receptionen för glassinköp och diverse te och tvål. Annika hittade även ett fint armband vilket var skoj.


Sedan vidare på promenix för att se oss runt. "Jaha det finns soc även här" utropar Amanda plötsligt och jag ser mig om och ser skylten hon fått syn på. "Nej här omkring står soc för socitet istället för socialtjänst" påpekade jag informativt.


In till Vattensalongen för att dricka lite helande vatten, kan ju aldrig skada efter en inte alltid så hälsosam livsstil de senaste månaderna. Är ju dock så pass gravt alkoholiserad vid det här laget att jag inte kunde annat än fantisera om hur det skulle vara om det kom vin ur dessa fantastiska kranar istället.


Det var väl ungefär här vi insåg att det gått allt för många timmar utan alkohol och lämpligt nog gick vi till just Stora socitetshuset för en av Lokas Long Drinks på uteserveringen.


Underbart men varmt så vi gick hem och tog med oss sangrian till bryggan för att steka lite. Där fick vi alla någon form av synsk kraft och kunde helt plötsligt se in i allas våra framtider. Ljus är den tydligen inte men oj så underhållande! Efter ett tag blev vi hungriga och satte oss på verandan istället för att invänta grillen, men sangrian hängde med.


Massa mat senare bjöd Faster på rosa bubbel och vi kände alla att lyxen nått sin spets.


Ner till baren i gen för en till cocktail för att avsluta helgen. Insåg ju snabbt att det var ett bröllop vi kom mitt in i och blev på så vis aningen utmobbade. Men kvällen var ljum och vi ägnade oss åt att mobba trubaduren som måste ha gått in i någon form av psykos när han skrev den där låtlistan. När "En del av mitt hjärta" med Thomas Ledin kom blev efterfest-känslon så stor att vi helt enkelt fick nog.

Även om kärlek på många sätt äcklar mig lite just nu kunde jag inte annat än le när jag såg brudparet dansa och le mot varandra i sommarnatten. Det kändes bra på nåt sätt, vet inte riktigt varför.
Idag har vi sedan badat ännu mer och dessutom fått chansen att simma över och prova bastun med badkläder på den här gången. Lägligt nog blev det storm precis när vi kommit fram vilket gjorde det ännu mysigare där inne. Mindre mysigt att slänga sig i och simma hem dock. En galet härlig helg har det varit i alla fall som började reda ni onsdags och avslutas typ nu, för nu ska jag sova. Imorgon kommer syster och sen är det snart dags för hemfärd till allt det jag flydde från för snart ett halvår sedan, lite nervös ändå :) Men sen tänker jag på vilka som finns och väntar på mig där och då blir jag glad ända nere från magen.
Kommentarer
Trackback