Chinatown
Torsdag morgon och dags att bli kineser kände jag och Annika. Japp, vi bor ju i både London, Indien, Pakistan, Saudiarabien mfl i och med att vi bor i Tooting, men idag var det dags att resa till...that's right: Freakin' China!
I London ligger Kina ungefär vid Leicester Square och vi trivdes direkt. Det fanns krimskrams och roliga färgglada saker helt utan syfte överallt att titta på.
I Kinastaden kan man göra allt kinesiskt, som att få kinesisk massage, helad av örter, köpa kinesiska matvaror, dricka svindyrt specielte, eller så kan man bara vara så där pinsamt turistig och ta kort på precis allting. Vi tyckte att det senare alternativet verkade roligast och det var det också.
Sen var det dags för kinamat såklart, och det blev det också i mängder. Detta är alltså before and after-bilder, skillnader är knapp märkbar men åt gjorde vi, lovar!
Sen tänkte vi "nej nu har vi nog sett hela Kina" och gick vidare. Då hamnade vi i regnskogen istället och det var ju hur skoj som helst! Det var varmt, det lät som apor och syrsor uppe i taket och det fanns fina gosedjur överallt. Priset togs ändå när vi hittade Gammelmor Pilrot på riktigt. In your face till alla er som skrattar och himlat med ögonen åt mig när jag pratar om Disney som om det vore på riktigt! Dock såg vi inte till Pocahontas men vi tänkta att hon nog var och syndade nånstans med John Smith som vanligt. Detta var alltså ett regnskogscafé egentligen som vi bara hamnade på av en slump, men oftast är det ju de mötena som är mest spännande.
Vi träffade även på världens längsta man. Kunde inte låta bli att känna mig som Jeff i Sex and teh City, dvs den lilla mannen som handlar på the Boy's Department för att kläderna passar honom bättre.
Samantha: Sitting down he looked perfectly well preportioned, standing up he could barely reach my nipples.
Carrie: Well that might just be the prefect hight...
Ja hade man frågat den här snubben hade nog han också tyckt att det här var en väldigt praktisk höjd i vissa syften. Dock håller jag mig fortfarande skeptisk till om detta verkligen kan stämma att man kan vara så lång eller om det är ett skämt. Alltså detta är ju Hagrid-längd för fan, och han var ju halvjätte.
Sen strosade vi vidare och hamnade i himlen. Eller... ja för mig i alla fall för det var Disney-Barbies så långt taket räckte. Utanför, vad som var den största leksaksaffären jag någonsin sett, blev jag attakerad av Jack Sparrow. "There's my favorite smile!" utropade han till min förskräckelse och fortsatte "I love dimples!". Jag kände att ett leende kostar ju inget så jag log snällt mot honom tills det att han skrek rakt ut "Look everybody! Look at those beautiful Swedish dimples!" och alla människor runt omkring på gatan hoppade till och glodde förvirrat på mig. Jaja det vet ju alla att man aldrig vet vad man kan förvänta sig när Jack Sparrow är i närheten, trodde han skulle vara snyggare dock.
I London ligger Kina ungefär vid Leicester Square och vi trivdes direkt. Det fanns krimskrams och roliga färgglada saker helt utan syfte överallt att titta på.
I Kinastaden kan man göra allt kinesiskt, som att få kinesisk massage, helad av örter, köpa kinesiska matvaror, dricka svindyrt specielte, eller så kan man bara vara så där pinsamt turistig och ta kort på precis allting. Vi tyckte att det senare alternativet verkade roligast och det var det också.
Sen var det dags för kinamat såklart, och det blev det också i mängder. Detta är alltså before and after-bilder, skillnader är knapp märkbar men åt gjorde vi, lovar!
Sen tänkte vi "nej nu har vi nog sett hela Kina" och gick vidare. Då hamnade vi i regnskogen istället och det var ju hur skoj som helst! Det var varmt, det lät som apor och syrsor uppe i taket och det fanns fina gosedjur överallt. Priset togs ändå när vi hittade Gammelmor Pilrot på riktigt. In your face till alla er som skrattar och himlat med ögonen åt mig när jag pratar om Disney som om det vore på riktigt! Dock såg vi inte till Pocahontas men vi tänkta att hon nog var och syndade nånstans med John Smith som vanligt. Detta var alltså ett regnskogscafé egentligen som vi bara hamnade på av en slump, men oftast är det ju de mötena som är mest spännande.
Vi träffade även på världens längsta man. Kunde inte låta bli att känna mig som Jeff i Sex and teh City, dvs den lilla mannen som handlar på the Boy's Department för att kläderna passar honom bättre.
Samantha: Sitting down he looked perfectly well preportioned, standing up he could barely reach my nipples.
Carrie: Well that might just be the prefect hight...
Ja hade man frågat den här snubben hade nog han också tyckt att det här var en väldigt praktisk höjd i vissa syften. Dock håller jag mig fortfarande skeptisk till om detta verkligen kan stämma att man kan vara så lång eller om det är ett skämt. Alltså detta är ju Hagrid-längd för fan, och han var ju halvjätte.
Sen strosade vi vidare och hamnade i himlen. Eller... ja för mig i alla fall för det var Disney-Barbies så långt taket räckte. Utanför, vad som var den största leksaksaffären jag någonsin sett, blev jag attakerad av Jack Sparrow. "There's my favorite smile!" utropade han till min förskräckelse och fortsatte "I love dimples!". Jag kände att ett leende kostar ju inget så jag log snällt mot honom tills det att han skrek rakt ut "Look everybody! Look at those beautiful Swedish dimples!" och alla människor runt omkring på gatan hoppade till och glodde förvirrat på mig. Jaja det vet ju alla att man aldrig vet vad man kan förvänta sig när Jack Sparrow är i närheten, trodde han skulle vara snyggare dock.
Kommentarer
Trackback
