Elin och Cherry Cakes, för att jag saknar er båda två
Fick en så sjukt fin kommentar av min älskade vän Elin på ett inlägg så jag kände att det var dags för ett litet blogginlägg i hennes ära, men kanske också framförallt i Cherry Cakes ära!
Elin påpekade så fint den lilla incident som vi båda kommer minnas i alla tider, och det är en historia om Cherry Cakes. Cherry Cakes var nåt som fanns på Lidl i Dublin, och behändigt nog bodde väldigt nära. Cherry Cakes kan jag fortfarande drömma om ibland, och har letat på vartenda Lidl jag jag varit på sen dess, men förgäves. Cerry Cakes är nog en släkting till Mazarinen skulle ja tro, men oj så mycket godare! Ja som ni kära läsare hör här är min relation till Cherry Cakes inte helt normal, den osar lite smått av besatthet, men det är ingenting mot vad det var i Dublin.
Incidenten bestod i alla fall av att både Elin och jag köpt varsitt paket Cherry Cakes, i ett paket ingår det 6 st. Jag åt upp hela mitt paket framför Sex and the City den kvällen men Elin sparade på sina. Big Mistake. När Elin gått och lagt sig kände jag hur hennes Cherry Cakes stirrade och liksom ropade på mig. Efter noga kalkulerande insåg jag att jag slutade jobbet innan Elin dagen efter och därmed skulle ha tid att ersätta hennes Cherry Cakes innan hon hunnit komma hem. Utan skam satte jag alltså i mig 6 Cherry Cakes till. Dagen efter gick jag och köpte 6 st nya till Elin, men det är här tvisten kommer, då Elin tog allt för lång tid på sig att komma hem åt jag upp även dem. Jag åt alltså 18 Cherry Cakes på mindre än ett dygn och vi förstod efter detta att jag behövde förbjudas dessa underbara små beauties och åka på rehab.
Ja här är de tre paket som jag smällde in mig på skamligt kort tid.
I vardagsrummet i Dublin var en av väggarna klädda i olika bilder som tidigare hyresgäster satt upp som ett minne från deras tid i lägenheten. Min bild blev självfallet framsidan på ett Cherry Cake-paket, för så mycket som vi skrattade den gången och fortfarande gör när vi tänker tillbaka på det är forever precious.
Här är vardagsrummet på 1 Meath Street i Dublin. Nu när jag ser det inser jag ju att det vardagsrummet får vårt nuvarande här i London att framstå som 5-stjärnigt. Av nån anledning, ja jag minns inte varför, har Elin somnat i pyjamas men klackskorna på, någon aning själv om hur detta gick till Elin?
Den här låten är till dig för alla gånger vi dansade till just den och hur den fortfarande är Dublin för mig, och kommer alltid vara. Jag saknar dig hur mycket som helst, till och med mer än vad jag saknar Cherry Cakes och det säger ju en del! Hoppas vi ses betydligt mer förr än senare :)
Elin påpekade så fint den lilla incident som vi båda kommer minnas i alla tider, och det är en historia om Cherry Cakes. Cherry Cakes var nåt som fanns på Lidl i Dublin, och behändigt nog bodde väldigt nära. Cherry Cakes kan jag fortfarande drömma om ibland, och har letat på vartenda Lidl jag jag varit på sen dess, men förgäves. Cerry Cakes är nog en släkting till Mazarinen skulle ja tro, men oj så mycket godare! Ja som ni kära läsare hör här är min relation till Cherry Cakes inte helt normal, den osar lite smått av besatthet, men det är ingenting mot vad det var i Dublin.
Incidenten bestod i alla fall av att både Elin och jag köpt varsitt paket Cherry Cakes, i ett paket ingår det 6 st. Jag åt upp hela mitt paket framför Sex and the City den kvällen men Elin sparade på sina. Big Mistake. När Elin gått och lagt sig kände jag hur hennes Cherry Cakes stirrade och liksom ropade på mig. Efter noga kalkulerande insåg jag att jag slutade jobbet innan Elin dagen efter och därmed skulle ha tid att ersätta hennes Cherry Cakes innan hon hunnit komma hem. Utan skam satte jag alltså i mig 6 Cherry Cakes till. Dagen efter gick jag och köpte 6 st nya till Elin, men det är här tvisten kommer, då Elin tog allt för lång tid på sig att komma hem åt jag upp även dem. Jag åt alltså 18 Cherry Cakes på mindre än ett dygn och vi förstod efter detta att jag behövde förbjudas dessa underbara små beauties och åka på rehab.
Ja här är de tre paket som jag smällde in mig på skamligt kort tid.
I vardagsrummet i Dublin var en av väggarna klädda i olika bilder som tidigare hyresgäster satt upp som ett minne från deras tid i lägenheten. Min bild blev självfallet framsidan på ett Cherry Cake-paket, för så mycket som vi skrattade den gången och fortfarande gör när vi tänker tillbaka på det är forever precious.
Här är vardagsrummet på 1 Meath Street i Dublin. Nu när jag ser det inser jag ju att det vardagsrummet får vårt nuvarande här i London att framstå som 5-stjärnigt. Av nån anledning, ja jag minns inte varför, har Elin somnat i pyjamas men klackskorna på, någon aning själv om hur detta gick till Elin?
Den här låten är till dig för alla gånger vi dansade till just den och hur den fortfarande är Dublin för mig, och kommer alltid vara. Jag saknar dig hur mycket som helst, till och med mer än vad jag saknar Cherry Cakes och det säger ju en del! Hoppas vi ses betydligt mer förr än senare :)
Kommentarer
Postat av: Elin
Du tar livet av mig kvinna! Blir ju alldeles tårögd! :)Tro det eller ej men jag minns faktiskt varför jag på bilden har somnat på soffan med pyjamasbyxor och klackskor: Antingen så skulle vi gå ut eller så var det en vanlig dag, i vilket fall så sprang jag runt och städade lite och passade på att gå in mina nya skor samtidigt (as you do) när jag plötsligt blev trött och behövde vila. :) Värt att notera är även att jag köpte skorna i Howth på en secondhandäffar med det fantastiska namnet "Aladdin's Cave". Epic!
Trackback
