Tisdagen spårar som vanligt
Jajemen, här i Utredningsgruppen har vi döpt våra fredagar till porrfredagar. Detta innebär inte att vi endast pratar sex på fredagar, det innebär snarare att sexpratet har spårat ut på ett sådant sätt att det är ren och skär hardcore till veckoslutet och alla vill gå hem... och ha sex tydligen. I och med att tisdagar är okristligt sena (vi socialsekreterare är oerhört beroende av våra kontorstider!!!! Efter halv 5 fattar vi ingenting av nånting längre.) har vi vid fika nr två gått över i en övertrötthet blandad med sockerkoma som gör att det helt enkelt blir lillporrfredag.
Idag fick jag höra historien om Saras elektriska stavar ännu en gång, but it never gets old. Sara hade en gång i tiden många elektriska stavar som hon tänkte att hon ju kunde sälja till oss i utredningsgruppen för ett förmånligt pris, speciellt då de ju endast var använda väldigt få gånger. I och med att vi i utredningsgruppen är vana vid att assocciera allt till sex fattade ingen att det var mixerstavar och inget annat som Sara endast tyckte hon behövde en av.
Idag kom samtalsämnet upp igen varav Elida tar det till the next level och faktiskt börjar fantisera om vilken massaker det skulle bli om man verkligen använde en mixerstav i sexuella syften, varav hon får panik och utropar "nej då får man ju ta och använda balongvispdelen i sådana fall". Jaja allt duger väl i krig antar jag.
Vi har varit med om många misstolkningar i liknande anda. Ett exempel är när Christians telefon ringer mitt under ett möte med boendegruppen och hela bordet durrar till. Men Elida lugnade ner stämningen genom att snabbt konstatera "ta det lugnt, det är bara Christians jättevibrator".
Sen får vi ju inte glömma det tisdagsfikat som Erik gjorde det stora misstaget att ta med sig hallongrottor. I och med att Maria bantar ville hon inte ha sin och Erik tänkte att om ingen ville ha den kunde viju spara den tills nån annan blev sugen. Lovisa tänkte att det är nog bäst att den står kallt så hon viftar lite och säger "ja jag ska bara fläkta Marias grotta lite".
Den som nu inte varit i utredningsgruppen förstår kanske ungefär på vilken nivå vi befinner oss. Men ni tror helt fel för den är mycket lägre. Vår stackars praktikant befinner sig för det mesta i chock och skolas in i en värld som är betydligt mer twisted än han nånsin kunde ana. Men det är bra, praktikanter ska härdas, alla fall med skratt för det är de värda :)
Veckans citat
Ja denna veckan är det faktiskt omöjligt att välja endast ett citat då båda redan är klassiker, dock är de levererade av en och samma person så jag tror det ska vara ok. Elida, min flammande och mest bitchiga know-it-all (fast självfallet på ett fantastiskt sätt) har sprutat ur sig bevis på sin egen fabulouesness gång på gång denna veckan, och det är bara tisdag lunch.
Måndag eftermiddag, aprox 15.04
"Jag tror inte jag kommer ihåg hur man har sex längre."
Varav jag svara "...eh jag tror nog att det är ungehär som att cykla..."
Tisdag lunch aprox 12.56
Jag: "Jag får betala ca 800 kr i månaden till CSN nu."
Elida: "Ja jag får betala 1700 i månaden och sen har jag ju andra lån också."
Jag: "Ja det får jag väl också förr eller senare"
Elida: "Jaha ska du också in i den här branschen? (syftar då på konstgjord befruktning)
Jag: "Nja men det vet man väl aldrig"
Elida: "Nej det gör man ju inte....men som du håller på verkar det ju inte som om du kommer behöva nån vidare hjälp..."
Tack för den min kära! Elida konstaterar sen att om man slår ihop oss två skulle man få en person med ett någorlunda normalt sexliv. Jaja men vem vill ha normalt? Extravagant before ordernary säger jag. Elida som dessutom är en ren faktabok vad gäller religion har därmed upplyst mig om att den man har sex med är, i alla fall i guds ögon, den man är gift med. Detta innebär att om man har sex mest hela tiden och lite random sådär gifter man sig rätt ofta med olika personer. Den man sist hade sex med är därmed ens man! Sitter här och tänker efter och känner att den personen vill jag nog minst på jorden ska vara min man, Elida skulle också gärna vilja byte enligt lämnade uppgifter. Så nu måste vi helt enkelt ut och byta män för de här idioterna kan vi ju inte vara gifta med. Och jag vill inte höra ett ord om att du är gravid, det är den sämsta ursäkt jag hört! Till Elidas ära kommer här en liten illustration över hennes nästkommande försök. Men som sagt min älskling, tror det är som att cykla ;)
Those streets will make me feel brand new
När kärleken jävlas finns det bara fyra saker i livet som faktiskt funkar:
Och just nu är det här stället det enda jag kan tänka på....
- Dina vänner
- Alkohol
- Rebounds
- Uppehåll dig genom att planera en resa
Och just nu är det här stället det enda jag kan tänka på....
Lägesrapport
Jaha då har jag varit stygg igen då, och alla som känner mig förstår då att jag inte enbart syftar på att jag inte bloggat på ett tag. Nepp, Jossan är stygg stygg stygg flicka :) Vet inte riktigt när jag startade den här trenden men troligtvis ungefär samtidigt som jag blev singel, Höglund och Gustafsson klarar ju inte av för mycket frihet, trivs bäst inom tydliga ramar och gränser. Hur ska man annars kunna veta vart gränserna går? Tycker det vore bra om det liksom satt stora markeringstejpar på folk så att man visste, eller att det i en situation dök upp en. Så om man försökte göra nåt fastnade man i tejpen så att inte kunde göra bort sig. Och som både Kihlén och Amanda så klokt kommit till insikt om borde sådant som facebook, hp och och framför allt telefonen vara belagt med alko-lås, betydligt farligare att använda än en bil i vissa sammanhang. Det enda som får vara tillgängligt är SOS alarm samt taxiverksamheter. I alla fall för oss gränslösa stackars satar som förstår alldeles för mycket nyktra, så mycket att vi inte förstår nånting alls när vi är fulla.
Så nu har jag i alla fall lekt med elden, helt enkelt för att vatten är så tråkigt. Och sen sitter man där dagen efter och ångrar sig, man tycker man borde ha lärt sig vid det här laget. Förundras också alltid över hur något så fint kan sluta i sån katastrof, ja eld är en fab metafor för mycket.
Fick också ett sms idag som jag väntat på i ca 3 veckors tid. Lustigt hur jag, som träffat en person 2 gånger och endast haft rätt ytliga konversationer med, kan veta mer om hur han tänker och känner nästan en månad innan han vet det själv. Får mig att tänka på Mr Big i Sex and the City när Carrie fråga honom vad han vill och han svarar "why don't you just tell me what I want and save us both a lot of time". Ligger mycket i det, i detta fallet hade jag kunnat spara in på flera veckor.
Igår blev jag hembjuden på middag hos Amanda och Catta, mina just nu favoritsambos. De är helt perfekta att hänga med som par. De får en aldrig att känna sig som femte hjulet, de hånglar inte eller gosar mitt framför en, de är lika bittra som jag, och de kompletterar varandra på ett sätt som många par endast skulle kunna drömma om. Amanda intar den klassiska kvinnorollen genom att laga mest mat och tjäna minst pengar medans Catta jobbar till 2 på natten och rensar avloppen. De köper blommor till varandra och tänder ljus på kvällen i soffan, samtidigt som de har varsin dator på magen, spanandes efter vilka de kan ligga med. Det kanske är det som är nyckeln till den perfekta samborelationen, att vara sambo med den man inte vill ligga med, men som har alla de där fantastiska egenskaperna som man önskar att de man ligger med skulle ha. Känner att ännu ett Sex and the city-citat är på sin plats här "maybe we can be each others soulmates, and then we can let men just be these great, nice guys to have fun with". Japp det är ostigt men det gör det inte mindre sant.
Efter det efterlängatde smset bestämde jag mig även för att säga hejdå till katastof nr 3 i ordningen, och efter att ha gjort 2 avsked på mindre än en timma bjöd jag in mig själv hos Kihlén. "Är det pizza eller ice cream bucket?" frågade hon och jag svarade "Nepp thai och vin den här gången". Så nu ska jag dra mig från mitt varma härliga kontor till den kalla verkligheten och handla thai medan min kära vän borde befinna sig vid vitvinshyllan på systemet ungefär nu. Hörs senare bitches!
London bokat
Här sitter man på kontoret och har rätt tråkigt efter att ha dokumenterat i några timmar. Man skulle då kunna tro att den bästa medicinen är att gå och köpa lite choklad, snacka skit en stund med en kollega, klicka runt lite på hp eller kolla på roliga youtube-klipp. Men inget är hittills så effektivt som att drömma sig bort dit man helst av allt vill vara, och det är ju och förblir London. Fick den glada nyheten av Amanda här om dagen att det nu är bokat och klart med flyg och hostel. Men denna resan blir inte bara som en snabbrepris av allt roligt som hände under 4 månader, but also an opportunity for firsts. De som sett mig på resande fot vet att det är få som kan packa så tungt som jag, under julvistelsen gick väska nr X sönder. Men den första mars 2012 reser Jossan för första gången med tom väska. Jajemen miracles do happen, drivkraften: snålhet. Att endast resa med handbagage när största målet är att shoppa är ju inte alls speciellt praktiskt, så länge inte väskan är tom. Japp så nu gäller det att välja ut a damn fine outfit för hittar jag inget att shoppa blir det att ha på sig den hela helgen i vått och torrt :)
Hihi
Hihi här sitter en stolt syster!
http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_orebro?title=tv4nyheterna_orebro_19_14&videoid=2135149
Ironin i mitt liv fortsätter...
Ja jag har i alla fall slutat att förvånas och känner mer att "ja men det klart att det är så". Var ju på date i går igen då, gick ju bra på alla vis och tänkte åka hem till honom imorgon. Snubben bor i Majorna, min bästa stadsdel bortsett från en enda sak, eller en enda person rättare sagt: crash nr 2 of 2011. Men kom igen sa jag till mig själv, hur stor chans är det att de bor i närheten av varandra. Man får ju inte bli paranoid! Så jag frågade ju snubben vilken hållplats det är han går av på, och ja det är självfallet samma. Men det är ju ändå många som går av där så det är ju egentligen inte så konstigt. Men efter lite stalkande på eniro ser jag att fanskapet inte bara bor på samma gata utan även samma nr. Antar att gud börjar få lite långtråkig nu igen, make sense antar jag ;) Ju mer såna här saker som händer desto tydligare blir det att jag aldrig kommer helt kommer tillåtas at lägga "my big mistake" bakom mig.
Prosit!
Hörde en gång en människa jämföra en orgasm med en nysning, utlösande och okontrollerbar. Jo jag försår väl vad fanskapet menade, en orgasm kanske på flera sätt är som en nysning. Dock är förhållandet mellan dessa två fenomen inte likvärdigt för en sak har jag insett under mina dagar i förkyldningshelvetet: en nysning är fan inte som en orgasm! Isf skulle jag mer än gärna spendera resten av veckan hemma med multipla nysningar snarare än sätta min fot på jobbet igen.
Nyårskrönika, Tema: Det blir aldrig som man har tänkt sig samt en hyllning till London.
2011, the year of possibilities, the year of disappointments, the year of great lessons. Som min kära Amanda redan konstaterat så fint i sin nyårskrönika är den största läxan vi lärt oss det här året inte "det blir inte alltid som man har tänkt sig" utan snarare "det blir väldigt sällan som man har tänkt sig". Men för att sedan dra lärdomen ett steg till kan man också konstatera att vi även lärt oss att detta inte behöver vara något negativt.
Kändes på något sätt passande att även nyårsafton gick i detta tema. Vaknar vid 8 och känner mig som en påse bajs. Feberfrossa, jättehosta, värk i bihålorna samt så pass ont i halsen att jag knappt kan prata med någon. Tanken på att vi en och en halv timma senare måste sätta oss i bilen för att åka till tåget kändes som att springa upp för Mount Everest och K2 på samma dag. Bara tanken på att dra väskjäveln som utan möda kan ta kål på mig i friskt tillstånd, gjorde att jag med tugnt hjärta tog fram telefonen och smsade mina älskade vänner som jag ju längtat så efter att få spendera nyår med.
Ja det var då denna look jag hade tänkt mig igår....
....men det blev istället den här, men hostmedicin går ju också att skåla i :)
Ja det blev defenitivt inte som jag hade tänkt mig och det var allt annat än kul att se på klockan när jag visste att tåget skulle gå samt när gänget skulle mötas upp för bubbel. Som tur var var jag ändå så pass sjuk att jag visste att det hade varit en omöjlighet att ens sitta på tåget. Och sen kom ju de finaste meddelanden i stil med "vi saknar dig" och "det blev inte detsamma utan dig". Världens största tack till ni underbara!
Jaha vad finns det sedan att säga om året som gått. Ja en jävla massa helt klart. Började ju med katastrof nr 1 då jag blev singel på riktigt för första gången på 4,5 år och hanterade det som ett proffs genom att fly landet.
Ja det var verkligen helt underbart att dra iväg på nya äventyr, läskigt men på ett bra sätt. Illa timing bara att jag hunnit hitta karl nr 2 precis innan vi skulle iväg, men med lite fantasi, väldigt lite bror och inte så lite alkohol var det lätt ordnat och katastrof nr 2 var ett faktum. Good thinking!
Ja London är ju helt klart det största och finaste som hände 2011, det var en resa som ställde mycket på sin spets och jag fick lära mig att jag minsann kan vara lite street smart när jag måste. Kan ju inte låta bli att göra en liten tribute till London här i bilder, det vore inte rätt med en nyårskrönika utan detta.
Ja detta kollage skulle kunna hålla på i all oändlighet inser jag när jag tittar igenom alla bilder men det är ju för att vi hann med så sjukt mycket på bara 4 månader, det mesta utom att får ett jobb då :) Vi lärde oss hur man shoppar när man inte har pengar (1 pound store!), hur man värmer varann under extrema köldförhållanden (vin and lots of it!), vi lärde oss åka buss (eller hur Amanda?) och hur man gör dagdriveri till en heltidssysselsättning. Jag hann supa bort tre jackor och en mobiltelefon på en månad, vi hann bli "utbildade" i diverser CPR osv varav Amanda var den enda som hittills fått användning för hehe ;) När jag nu ser tillbaka på London som en 4 månaders semester är det helt klart den bästa resa jag gjort, även om det inte på något vis blev som jag hade tänkt mig det.
Men London är ju faktiskt inte det enda som hänt under 2011 även om det ibland känns så. Vi åkte ju faktiskt hem och jag fick bo i Loka i en månads tid. Som tur var kom ju Londonligan och hälsa på and the world made sense again.
Men sen var det dags att gå tillbaka till verkligheten, som att ha ett jobb exempelvis. Som tur var var ju sommaren inte slut än.
Sol, bad, Liseberg, kulturkalaset, The Arks sista spelning och en hel del öl senare blev det ju ändå höst, men inte fan har vi tråkigt för det inte. Och jag fick fylla år igen samt flytta samt känna desparetionens vingslag så pass hårt att jag gick med alla glada vänner i internet-date-djungeln. Och poff så var katastrof nr 3 ett faktum. Hann precis med tredje gången gillt innan året tog slut så det ju bara passande att det skulle sluta på det sättet :)
För att sammanfatta året skulle jag kunna säga så här: Mycket har varit pissjävlakukrövfanskitfitt-jobbigt. Men mer har varit fab. Och det är helt enkelt på grund av två faktorer: Att vi åkte till London, samt att jag har det absolut bästa vännerna man kan ha. En hyllning till er kommer här i form av ett Carrie-citat: "When you go out on a saturday night there is one thing you should always bring with you, your friends."
Tänkte även att det kan vara passande att dela ut några priser för årets prestationer vilka är följande:
Årets kärlek: London
Årets nykomling: Happy Pancake
Årets längsta bussresa i förhållande till avstånd: tilldelas Amanda, oklart exakt hur länge men ca 4 timmar
Årets ord: Daydriver
Årets långdistansförhållande: Kihlén och hennes mulburry-väska. Förhållandet överlevde och de är nu reunited.
Årets kommentar: "Åh jag hatar killar som ringer det är så jävla äckligt!!!" av Amanda Gustafsson
Årets psykbryt: tilldelas Annika tappat bort el-stickan och försökte hämta ut en ny
Årets nya maträtt: Lila räkpasta, kock = Amanda Gustafsson
Årets låt: S&M med Rihanna
Årets hjärnsläpp: När jag och Amanda helt plötsligt inte kunde klockan när vi skulle gå på bio.
Årets bästa affär: Primark och 1 pound store, för oss utan pengar.
Årets största förvirrning/naivitet: Kihlén och jag på bussen när det sitter folk och snortar kokain och vi tror att det är godispulver/snus.
Årets motto och läxa: Det enda man kan vara säker på är att det inte blir som man har tänkt sig, men det blir bra ändå.
Det finns många soundtracks för året som gått men jag tänkte istället skicka med den låt som jag tänker ha som soundtrack för 2012. Klyschornas mästare=det som inte dödar det härdar. Jo men så är det nog och då jag uppenbarligen varit guds hackkyckling detta året säger jag bara fuck this för jag är inte rädd längre. Is it my heart you want then take another little piece när du ändå håller på asshole! Gott nytt år allihop! :)
