Stumble in the Stairs

Ja här sitter jag då igen sjuk och hemma från jobbet. Hamnade i feberfrossa i måndags kväll men med det jobb man har är det ju inte alltid en möjlighet att vara hemma så på tisdagen var det ändå bara att pallra sig iväg för att göra det viktigaste. Detta fick mig att, om ändå oseriöst, fundera på alternativa karriärer och såg samtidigt ett vänner-avsnitt där Rachel säger "Do you understand? I'm going to be shopping for a living!". Och Marias lilla Rachel som jag ju ändå är kände jag att, ja det måste ju vara det untimata jobbet. Och jag har ju faktiskt redan haft ett jobb som personal shopper i mitt liv. När katastof nr 1 i mitt liv tyckte att shoppa kläder var bland det tråkigaste någonsin fick han till slut nog, gav mig hans kort och sa "du har ca 2500 att handla för, köp vad du tycker blir bra". Det var en av de lyckligaste dagarna i mitt liv. Det blev som att få leka med barbie som vuxen, min lilla docka som jag fick klä som jag ville :) Och gudars så bra det blev också, kom hem med en massa kassar och han lämnade inte tillbaka nånting. Så en nöjd kund har jag i alla fall på mitt CV och kan ju därmed säga "ingen kund har än blivit missnöjd". Jag har nu fått min andra kund som jag nu ska försöka få att lita på min smak. Den här gången är det nog mer av ett provjobb för jag har fått uppdraget att köpa en tröja för ca 400 kr, ja det här ska nog gå bra. Hur som helst skulle det vara skönt att ha ett jobb där man inte behöver vara rädd för att folk ska bli bostadslösa när man är förkyld.