Prosit!
Hörde en gång en människa jämföra en orgasm med en nysning, utlösande och okontrollerbar. Jo jag försår väl vad fanskapet menade, en orgasm kanske på flera sätt är som en nysning. Dock är förhållandet mellan dessa två fenomen inte likvärdigt för en sak har jag insett under mina dagar i förkyldningshelvetet: en nysning är fan inte som en orgasm! Isf skulle jag mer än gärna spendera resten av veckan hemma med multipla nysningar snarare än sätta min fot på jobbet igen.
Nyårskrönika, Tema: Det blir aldrig som man har tänkt sig samt en hyllning till London.
2011, the year of possibilities, the year of disappointments, the year of great lessons. Som min kära Amanda redan konstaterat så fint i sin nyårskrönika är den största läxan vi lärt oss det här året inte "det blir inte alltid som man har tänkt sig" utan snarare "det blir väldigt sällan som man har tänkt sig". Men för att sedan dra lärdomen ett steg till kan man också konstatera att vi även lärt oss att detta inte behöver vara något negativt.
Kändes på något sätt passande att även nyårsafton gick i detta tema. Vaknar vid 8 och känner mig som en påse bajs. Feberfrossa, jättehosta, värk i bihålorna samt så pass ont i halsen att jag knappt kan prata med någon. Tanken på att vi en och en halv timma senare måste sätta oss i bilen för att åka till tåget kändes som att springa upp för Mount Everest och K2 på samma dag. Bara tanken på att dra väskjäveln som utan möda kan ta kål på mig i friskt tillstånd, gjorde att jag med tugnt hjärta tog fram telefonen och smsade mina älskade vänner som jag ju längtat så efter att få spendera nyår med.
Ja det var då denna look jag hade tänkt mig igår....
....men det blev istället den här, men hostmedicin går ju också att skåla i :)
Ja det blev defenitivt inte som jag hade tänkt mig och det var allt annat än kul att se på klockan när jag visste att tåget skulle gå samt när gänget skulle mötas upp för bubbel. Som tur var var jag ändå så pass sjuk att jag visste att det hade varit en omöjlighet att ens sitta på tåget. Och sen kom ju de finaste meddelanden i stil med "vi saknar dig" och "det blev inte detsamma utan dig". Världens största tack till ni underbara!
Jaha vad finns det sedan att säga om året som gått. Ja en jävla massa helt klart. Började ju med katastrof nr 1 då jag blev singel på riktigt för första gången på 4,5 år och hanterade det som ett proffs genom att fly landet.
Ja det var verkligen helt underbart att dra iväg på nya äventyr, läskigt men på ett bra sätt. Illa timing bara att jag hunnit hitta karl nr 2 precis innan vi skulle iväg, men med lite fantasi, väldigt lite bror och inte så lite alkohol var det lätt ordnat och katastrof nr 2 var ett faktum. Good thinking!
Ja London är ju helt klart det största och finaste som hände 2011, det var en resa som ställde mycket på sin spets och jag fick lära mig att jag minsann kan vara lite street smart när jag måste. Kan ju inte låta bli att göra en liten tribute till London här i bilder, det vore inte rätt med en nyårskrönika utan detta.
Ja detta kollage skulle kunna hålla på i all oändlighet inser jag när jag tittar igenom alla bilder men det är ju för att vi hann med så sjukt mycket på bara 4 månader, det mesta utom att får ett jobb då :) Vi lärde oss hur man shoppar när man inte har pengar (1 pound store!), hur man värmer varann under extrema köldförhållanden (vin and lots of it!), vi lärde oss åka buss (eller hur Amanda?) och hur man gör dagdriveri till en heltidssysselsättning. Jag hann supa bort tre jackor och en mobiltelefon på en månad, vi hann bli "utbildade" i diverser CPR osv varav Amanda var den enda som hittills fått användning för hehe ;) När jag nu ser tillbaka på London som en 4 månaders semester är det helt klart den bästa resa jag gjort, även om det inte på något vis blev som jag hade tänkt mig det.
Men London är ju faktiskt inte det enda som hänt under 2011 även om det ibland känns så. Vi åkte ju faktiskt hem och jag fick bo i Loka i en månads tid. Som tur var kom ju Londonligan och hälsa på and the world made sense again.
Men sen var det dags att gå tillbaka till verkligheten, som att ha ett jobb exempelvis. Som tur var var ju sommaren inte slut än.
Sol, bad, Liseberg, kulturkalaset, The Arks sista spelning och en hel del öl senare blev det ju ändå höst, men inte fan har vi tråkigt för det inte. Och jag fick fylla år igen samt flytta samt känna desparetionens vingslag så pass hårt att jag gick med alla glada vänner i internet-date-djungeln. Och poff så var katastrof nr 3 ett faktum. Hann precis med tredje gången gillt innan året tog slut så det ju bara passande att det skulle sluta på det sättet :)
För att sammanfatta året skulle jag kunna säga så här: Mycket har varit pissjävlakukrövfanskitfitt-jobbigt. Men mer har varit fab. Och det är helt enkelt på grund av två faktorer: Att vi åkte till London, samt att jag har det absolut bästa vännerna man kan ha. En hyllning till er kommer här i form av ett Carrie-citat: "When you go out on a saturday night there is one thing you should always bring with you, your friends."
Tänkte även att det kan vara passande att dela ut några priser för årets prestationer vilka är följande:
Årets kärlek: London
Årets nykomling: Happy Pancake
Årets längsta bussresa i förhållande till avstånd: tilldelas Amanda, oklart exakt hur länge men ca 4 timmar
Årets ord: Daydriver
Årets långdistansförhållande: Kihlén och hennes mulburry-väska. Förhållandet överlevde och de är nu reunited.
Årets kommentar: "Åh jag hatar killar som ringer det är så jävla äckligt!!!" av Amanda Gustafsson
Årets psykbryt: tilldelas Annika tappat bort el-stickan och försökte hämta ut en ny
Årets nya maträtt: Lila räkpasta, kock = Amanda Gustafsson
Årets låt: S&M med Rihanna
Årets hjärnsläpp: När jag och Amanda helt plötsligt inte kunde klockan när vi skulle gå på bio.
Årets bästa affär: Primark och 1 pound store, för oss utan pengar.
Årets största förvirrning/naivitet: Kihlén och jag på bussen när det sitter folk och snortar kokain och vi tror att det är godispulver/snus.
Årets motto och läxa: Det enda man kan vara säker på är att det inte blir som man har tänkt sig, men det blir bra ändå.
Det finns många soundtracks för året som gått men jag tänkte istället skicka med den låt som jag tänker ha som soundtrack för 2012. Klyschornas mästare=det som inte dödar det härdar. Jo men så är det nog och då jag uppenbarligen varit guds hackkyckling detta året säger jag bara fuck this för jag är inte rädd längre. Is it my heart you want then take another little piece när du ändå håller på asshole! Gott nytt år allihop! :)
Dec. 30, 2011
En produktiv dag idag, har både duschat och varit utan för dörren, i och för sig var jag ju tvungen att ta mig utanför dörren för att just duscha (mycket tveksamt om det hade hänt annars) men ändå. Min förkyldning är på väg mot toppen, snoret och slemhostan har anlänt. Mina chanser att lyckas flirta till mig en tolvslagskyss blir allt mindre, men jag har ju å andra sidan ett helt gäng heta brudar i mitt sällskap, bara att välja vem man ska antasta.
Insåg också att jag ju har klipptid redan på måndag och det är få saker jag längtar så efter! Jag har också lyckats hitta en bild på ungefär den längd jag vill ha så det är väl bara att skriva ut på jobbet och ta med till Annas kompis "frisören". Alla som blivit dumpade vet att det är mer en regel än undantag att göra en liten makeover and who am I to argue with tradition. Tänkte även ta med mig Kihlén på en liten smink-shoppingrunda i januari, hon är ju så praktisk att ha i sådana tillfällen :)
Utkast: Dec. 29, 2011
Jaha här sitter jag nu, kli i halsen, feber och har inte tvättat håret sedan i måndags. Man kan med andra ord konstatera att jag känt mig fräschare. Övervägde ett tag att kravla mig upp till farmor och farfars hus (de är de enda som har rinnande vatten på vintern) och palla en dusch, men det var runt lunch och i och med att det fortfarande inte hänt ser det inte ljust ut. Utebelysning finns det inte direkt gott om här, och även om jag är van att famla i mörker för det mesta i mitt liv, känner jag att vi som är korta i rocken bör höja en klass2-varning av storm till en klass3 för att undvika att blåsa bort. Jag har istället proppat i mig min tredje värktablett, hoppas mer på alvedon är panodil just nu, och sett på The Queen. Det fick mig ju inte direkt att sakna London mindre, så mina tankar spenderar jag mestadels på Primark i min härliga och högst nödvändiga fantasi. Fast nog är det mysigt här också med brasa, rödvin och hund. All mat kommer som på en restaurang där man konstant slipper notan och jag är ständigt svart/blå i käften, blir ju lätt så när vinet är gratis. Hmm jag kan helt enkelt inte hantera för mycket frihet, får ta och sätta upp mer gränser för mig själv till nästa år. Å andra sidan är mitt nyårslöfte att börja dricka mer i ensamhet då jag upptäckt att det händer alltför sällan, och tipset jag fått från veteranerna runt omkring mig är helt enkelt att träna på det. Ska bli my darlings! Bättre att träna nånting än inget alls, eller? ;)
Nu är det 16 and pregnant, my best show ever!
Vin är godast gratis, speciellt när man vunnit det på Kingś head.
Nytt åt nya krafter
Jajemen nu har jag äntligen tagit mig samman och bloggen ska väckas till liv igen! Hade ju satt som mål själv att den skulle få vakna innan året var slut så jag hinner ju precis :)
Min tid har helt enkelt gått åt till att vara en mental gammal disktrasa för att göra det illustrativt, blandat med ett konstant state of mind av psycho bitch. Ja det har som ni hör inte varit någon direkt hit. Men sen kom jag ju på att efter 3 kraschar under 2011 ser det jävligt ljust ut för 2012, det blir dvs inte svårt för 2012 att imponera på det här vraket som nu väldigt mycket känner för att vakna ur dvala. Så jag tänker helt enkelt göra som Samantha ger råd om till Carrie när hon ska fylla 35, "you have to grab 35 by the balls and say Hey I'm 35 and fabolous!". Precis så tänker jag göra med 2012, grab it by the balls and just be fabolous, för det vet jag ju att jag är egentligen ;) Har bara inte visat den sidan på ett tag.
Tänker till och med börja redan på nyårsafton med att ha en fabolous kick-ass-klänning och dricka bubbel mest hela tiden. Är dock lite orolig för att det ska sluta med mig och Annika med var sin box i min soffa i alla fall om våra kära norrländska vänner fastnar i stormen. Men de ska ju bara grab the storm by the balls och säga fuck you storm we are fabolous! För det är de verkligen :)
To be continued...
Down memory lane
Ja jag vet, har fått höra det rätt många gånger nu, hur bedrövligt det är att ha ett så här långt blogg-uppehåll så nu ska jag skärpa mig!
Följde med Annika här om veckan för att lämna nyckeln till SGS-kontoret där allt kändes aningen bekant...
Följde med Annika här om veckan för att lämna nyckeln till SGS-kontoret där allt kändes aningen bekant...
Lördag morgon
Lördag morgon och jag vaknar 8.15 svinpigg, what the fuck is that about! Så jag sätter mig upp i sängen med datorn i knät och tänker fördriva lite tid genom att blogga i kapp veckan som gått.
Förra helgen var det all about Karlstad och jag hoppade på tåget tillsammans med Anna efter att ha smällt i mig en veggie delight på Subway där det ingick en kaka to die for. För er som inte provat Subways kakor som är sega i mitten, skynda genast till närmaste Subway pronto!
I Karlstad mötte jag upp Alicia för att åka hem till hennes nya fina lägenhet. På vägen fick vi båda en guidad tur av Kihléns barndom samt se det gula huset :) Väl hemma öppnade vi vinflaskorna och jag blev bjuden på en underbar middag bestående av vitlöks och spenat-pasta med vitlöksbröd, samt världens bästa efterrätt genom alla tider: marängsviss.
Dagen efter var det shopping på agendan och vi mötte upp Emma för en tur i Mitt i City och det runt om kring. Ett par nya Converse inhandlades och jag var nöjd.
Sen blev det till att skynda sig hem för att göra sig i ordning för kvällens bravader. Eftersom Wallin fyllde 25 år blev det 25årsfest hos henne och det visade sig vara lika mycket röj som alltid.
Massa roligt folk och bra musik gjorde kvällen till en succé.
Hur vet man att en förfest har varit bra? Jo man hittar sådana här underbara bildsekvenser i kameran dagen efter.
Sedan fick vi hoppa in i backluckan av en taxi och mot Blue Moon bar det av. Bortsett från att jag råkade spärra mitt kort och sedan halvt skällde ut en stackare på Burger King för att det sedan blev "rejected", var det en underbart härlig kväll med massa dans och skoj folk :)
Söndagen ägnades sedan åt pizza hemma hos Veronica framför True Talent-maraton, mysigt värre. Jag begav mig mig sedan hemåt för att ladda upp för en ny vecka.
På onsdagen tyckte Amanda att det var dags att leka TV så hon bjöd hem oss på "Halv 8 hos mig-middag". Lite nervös blev jag inför att ta mig till Eriksberg igen men det gick betydligt bättre än jag förväntat mig och kunde tjecka av ännu en sak på listan. Efter en (eller två...eller kanske tre) fördrink följde en underbar tre-rätters middag med trevligt sällskap.
Det som sedan har hänt är att Annika börjat på mitt jobb som ju nu även är hennes jobb. Underbart att åter igen kunna åka till jobbet tillsammans :) Igår var vi ute med hela gänget för att tacka av Johanna och Gunnar på Manana. Det var verkligen inte en dag för tidigt att prova på det stället som alla talat så gott om så länge. Maten var jättegod och omgivingen mysig. Servicen var kanske så där men man kan inte få allt. Gunnar, Erik, Lovisa och jag drog sedan vidare till Andra Lång för en extra öl och slapp undan med att endast se en person jag inte ville se.
Ikväll är det Park Lane som gäller, denna gången hoppas vi att Amanda ska komma ihåg hur det ser ut även imorgon :)
Förra helgen var det all about Karlstad och jag hoppade på tåget tillsammans med Anna efter att ha smällt i mig en veggie delight på Subway där det ingick en kaka to die for. För er som inte provat Subways kakor som är sega i mitten, skynda genast till närmaste Subway pronto!
I Karlstad mötte jag upp Alicia för att åka hem till hennes nya fina lägenhet. På vägen fick vi båda en guidad tur av Kihléns barndom samt se det gula huset :) Väl hemma öppnade vi vinflaskorna och jag blev bjuden på en underbar middag bestående av vitlöks och spenat-pasta med vitlöksbröd, samt världens bästa efterrätt genom alla tider: marängsviss.
Dagen efter var det shopping på agendan och vi mötte upp Emma för en tur i Mitt i City och det runt om kring. Ett par nya Converse inhandlades och jag var nöjd.
Sen blev det till att skynda sig hem för att göra sig i ordning för kvällens bravader. Eftersom Wallin fyllde 25 år blev det 25årsfest hos henne och det visade sig vara lika mycket röj som alltid.
Massa roligt folk och bra musik gjorde kvällen till en succé.
Hur vet man att en förfest har varit bra? Jo man hittar sådana här underbara bildsekvenser i kameran dagen efter.
Sedan fick vi hoppa in i backluckan av en taxi och mot Blue Moon bar det av. Bortsett från att jag råkade spärra mitt kort och sedan halvt skällde ut en stackare på Burger King för att det sedan blev "rejected", var det en underbart härlig kväll med massa dans och skoj folk :)
Söndagen ägnades sedan åt pizza hemma hos Veronica framför True Talent-maraton, mysigt värre. Jag begav mig mig sedan hemåt för att ladda upp för en ny vecka.
På onsdagen tyckte Amanda att det var dags att leka TV så hon bjöd hem oss på "Halv 8 hos mig-middag". Lite nervös blev jag inför att ta mig till Eriksberg igen men det gick betydligt bättre än jag förväntat mig och kunde tjecka av ännu en sak på listan. Efter en (eller två...eller kanske tre) fördrink följde en underbar tre-rätters middag med trevligt sällskap.
Det som sedan har hänt är att Annika börjat på mitt jobb som ju nu även är hennes jobb. Underbart att åter igen kunna åka till jobbet tillsammans :) Igår var vi ute med hela gänget för att tacka av Johanna och Gunnar på Manana. Det var verkligen inte en dag för tidigt att prova på det stället som alla talat så gott om så länge. Maten var jättegod och omgivingen mysig. Servicen var kanske så där men man kan inte få allt. Gunnar, Erik, Lovisa och jag drog sedan vidare till Andra Lång för en extra öl och slapp undan med att endast se en person jag inte ville se.
Ikväll är det Park Lane som gäller, denna gången hoppas vi att Amanda ska komma ihåg hur det ser ut även imorgon :)
Vi är the Ark och vi är här ikväll för att göra slut.
Det regnade vid scenen på Liseberg och jag såg inte ens en glutt av nånting där framme medan vi stod och väntade på det avsked som vi inte ville ta. Men sedan kom magin och samtidigt som scenen började lysa och publiken ljubla, slutade det plötsligt regna.
Även om vi älskar alla låtar var det ju ändå Absolueley no Decorum som vi önskade mest av allt. Och mitt i introt börjar vi känna igen tonerna lite smått...kan det vara...eller? Jo det är den som de öppnar med! Glädjen var total och vi ryste ända från tårna.
Tell me a joke and make me smile
Play me the part, be the star for a while
And absolutely no decorum whatsoever, baby
Gimme a wink, let me know you're alive
Do what you will, we're only here for a while
Det var en fest av klappande, hoppande, sjungande, skrikande och som alltid avslutades det med Calleth you Cometh I i allsång och vi tog varann i händerna och bara njöt. Fick en sån där känsla av att detta ögonblivk kommer jag komma ihåg. När jag hör mina gamla tonårshjältar kan jag minnas hur det var att trängas där längst fram efter att ha väntat i timmar. Hur hela kroppen värker och hur irritationen på alla människor som trycker på en bubblar inombords. Men också hur all smärta och irritation försvinner så fort musiken börjar spela, och hur en spelning på 2 timmar kan kännas som 10 minuter. Det var 2005, året jag förlorade oskulden som en liten parantes, men det var också året som jag och Alicia var och fick skivor signerade i Örebro. Som av en händelse har jag kvar kort från den gången, då vi fick komma så nära att vi fick krama om dem.
Ja det var tider det, besattheten styrde allt och vi levde som i en bubbla.
Det gör jag nog fortfarande på flera sätt men jag känner ändå att detta är året då jag klivit ut ur många bubblor. För nästan exakt ett år sedan såg jag mina hjältar på exakt samma plats, men mestadels ensam. Varför? Jo för att det var ca tre dagar efter att Amanda fått sin största chock i livet och var tvungen att gå hem till ett brev som väntade på henne. Jag åkte hem till min dåvarande kärlek efter spelningen och tänkte "vilken tur att jag inte har det som Amanda just nu". Idag, ett år senare, är det lätt att se att det har hänt en del. Jag hann få min chock jag med, hann bli kär igen, flytta till London, få en chock till, flytta hem igen och är väl nu tillbaka ungefär där jag började. Fast inte alls egentligen. Det kanske är i princip samma jobb och det är i samma lägenhet jag sitter men det jag vet idag hade jag inte en aning om då, och det jag trodde att jag visste då har jag ingen aning om nu. Det är väl så det är med tid, det rör om saker.
När Ola sa "Vi är the Ark och vi är här ikväll för att göra slut" kände jag att det sammanfattade hela detta året. Det har handlat om att göra slut om och om igen, inte bara för min del utan för folk runt omkring mig. Nu är det dags att se framåt och om detta året blir lika händelserikt gäller det att vi håller i oss. Eller snarare håller i varandra :)
I know that the times are rough but I won't play dead while I'm alive
So hang on and we'll turn up the sound of all the anger in our hearts
Cause right now under this fevering moon I wanna take you for a ride
To the reasons you need, be it hunger or greed
It's okay
Även om vi älskar alla låtar var det ju ändå Absolueley no Decorum som vi önskade mest av allt. Och mitt i introt börjar vi känna igen tonerna lite smått...kan det vara...eller? Jo det är den som de öppnar med! Glädjen var total och vi ryste ända från tårna.
Tell me a joke and make me smile
Play me the part, be the star for a while
And absolutely no decorum whatsoever, baby
Gimme a wink, let me know you're alive
Do what you will, we're only here for a while
Det var en fest av klappande, hoppande, sjungande, skrikande och som alltid avslutades det med Calleth you Cometh I i allsång och vi tog varann i händerna och bara njöt. Fick en sån där känsla av att detta ögonblivk kommer jag komma ihåg. När jag hör mina gamla tonårshjältar kan jag minnas hur det var att trängas där längst fram efter att ha väntat i timmar. Hur hela kroppen värker och hur irritationen på alla människor som trycker på en bubblar inombords. Men också hur all smärta och irritation försvinner så fort musiken börjar spela, och hur en spelning på 2 timmar kan kännas som 10 minuter. Det var 2005, året jag förlorade oskulden som en liten parantes, men det var också året som jag och Alicia var och fick skivor signerade i Örebro. Som av en händelse har jag kvar kort från den gången, då vi fick komma så nära att vi fick krama om dem.
Ja det var tider det, besattheten styrde allt och vi levde som i en bubbla.
Det gör jag nog fortfarande på flera sätt men jag känner ändå att detta är året då jag klivit ut ur många bubblor. För nästan exakt ett år sedan såg jag mina hjältar på exakt samma plats, men mestadels ensam. Varför? Jo för att det var ca tre dagar efter att Amanda fått sin största chock i livet och var tvungen att gå hem till ett brev som väntade på henne. Jag åkte hem till min dåvarande kärlek efter spelningen och tänkte "vilken tur att jag inte har det som Amanda just nu". Idag, ett år senare, är det lätt att se att det har hänt en del. Jag hann få min chock jag med, hann bli kär igen, flytta till London, få en chock till, flytta hem igen och är väl nu tillbaka ungefär där jag började. Fast inte alls egentligen. Det kanske är i princip samma jobb och det är i samma lägenhet jag sitter men det jag vet idag hade jag inte en aning om då, och det jag trodde att jag visste då har jag ingen aning om nu. Det är väl så det är med tid, det rör om saker.
När Ola sa "Vi är the Ark och vi är här ikväll för att göra slut" kände jag att det sammanfattade hela detta året. Det har handlat om att göra slut om och om igen, inte bara för min del utan för folk runt omkring mig. Nu är det dags att se framåt och om detta året blir lika händelserikt gäller det att vi håller i oss. Eller snarare håller i varandra :)
I know that the times are rough but I won't play dead while I'm alive
So hang on and we'll turn up the sound of all the anger in our hearts
Cause right now under this fevering moon I wanna take you for a ride
To the reasons you need, be it hunger or greed
It's okay
Sticky Hansson
Igår ringde jag upp Hansson och bjöd in mig själv på middag med det vanliga upplägget: Du lagar maten and I'll bring the wine.
En supergod middag bestående av svampfyllda paprikor och den godaste sallad jag någonsin ätit. Efter två flaskor vin och några timmars skitsnack ringde vi en taxi och åkte för att dansa hos en riktig klassiker dvs Sticky Fingers. Det såg ut precis som jag mindes det och nostalgin var på topp. Det tog mig sedan ca två och en halv timma att komma hem då västtrafik tydligen hade bestämt sig för att screw me over big time. Vid sex kom jag hem och när Anna ringde vid tolv i morse var hon fortfarande full :) Ooh baby baby it's a wild world...
En supergod middag bestående av svampfyllda paprikor och den godaste sallad jag någonsin ätit. Efter två flaskor vin och några timmars skitsnack ringde vi en taxi och åkte för att dansa hos en riktig klassiker dvs Sticky Fingers. Det såg ut precis som jag mindes det och nostalgin var på topp. Det tog mig sedan ca två och en halv timma att komma hem då västtrafik tydligen hade bestämt sig för att screw me over big time. Vid sex kom jag hem och när Anna ringde vid tolv i morse var hon fortfarande full :) Ooh baby baby it's a wild world...
Kulturkalaset och Kellys
Denna veckan har det varit kulturkalaset och några besök har det allt blivit. Började med att ta en titt på Daniel Lemma med familjen Gustafsson och på onsdagen tog jag och Annika en helkväll som började på Andrum (ännu ett ställe att checka av listan). Tog sedan en snabb titt på den internationella matmarknaden på Gustaf Adolfs torg och såg en massa engelska flaggor som inte direkt minskade London-saknaden.
Var sedan på stand-up och fick oss en hel del goda skratt tills Magnus Betnér kom in och förstörde stämningen som vanligt.
Gick sedan upp till Götaplatsen för att se Eldkvarn samt äta godis.
Sedan mötte vi upp finaste Malin för att se Sahara Hotnights. En härlig kväll som gjorde att vi än en gång insåg hur underbart det är att göra saker mitt i veckorna och inte spara allt skoj till helgen. Något som jag och Kihlén fortsatte med på torsdagen då vi satte oss med var sitt glas vin i handen på Magnus och Magnus. Efter att ha sprungit på "helan" för andra gången var Anna helt enkelt tvungen när jag ringde och skrek i falsett att jag behövde alkohol NU!!! :)
Sedan var det äntligen fredag och jag mötte upp Maria, Anna, Tessan och Diana för öl och veganmat på Kellys. Mumsigt käk med mumsiga vänner utgjorde en riktig mysfredag på Andra Lång.
Var sedan på stand-up och fick oss en hel del goda skratt tills Magnus Betnér kom in och förstörde stämningen som vanligt.
Gick sedan upp till Götaplatsen för att se Eldkvarn samt äta godis.
Sedan mötte vi upp finaste Malin för att se Sahara Hotnights. En härlig kväll som gjorde att vi än en gång insåg hur underbart det är att göra saker mitt i veckorna och inte spara allt skoj till helgen. Något som jag och Kihlén fortsatte med på torsdagen då vi satte oss med var sitt glas vin i handen på Magnus och Magnus. Efter att ha sprungit på "helan" för andra gången var Anna helt enkelt tvungen när jag ringde och skrek i falsett att jag behövde alkohol NU!!! :)
Sedan var det äntligen fredag och jag mötte upp Maria, Anna, Tessan och Diana för öl och veganmat på Kellys. Mumsigt käk med mumsiga vänner utgjorde en riktig mysfredag på Andra Lång.
I don't wanna leave but I must keep moving ahead...
Ja nu fick jag en jättesaknadattack av mitt kära London. Jag bara känner hur jag vill sitta på vår bakgård med en öl i handen och Amandas högtalare på hösta volym och inte ha en aning om vad som händer imorgon, och känna hur det inte heller spelar någon roll. Dra iväg till Venn Street och köpa två drinkar för 7 pund cch sedan ha en tanke om vart vi ska senare men hamna någon helt annan stans. Komma hem nångång vid 7 på morgonen och sedan höra hur ligan börjar droppa in en efter en. Samlas allihop i någons säng, äckliga och oduschade, för att gå igenom gårdagens äventyr och vilka manliga egon som trampats på. Gå runt i pyjamas hela förmiddagen till man upptäcker att det ju är fint väder, dra till parken för att sova lite där samt äta glass och minimuffins med chocolate chip från Sainsbury, för att sedan några timmar senare inse att man börjar bli sugen på öl igen. Kände att det var på sin plats med en liten hyllningslåt till min latest love och valde just denna för, om man byter ut "Hollywood Hills" till "London Streets", skulle den kunna vara skriven av mig och Londonligan. Eller jag kan ju så klart bara tala för mig själv men det är såhär jag känner. Men när jag blir lite sorgsen tar jag i lite extra på just frasen "I'm gonna come back to walk these streets again" :)
No, this is not the time or the place for a broken hearted
Cause this is the end of the rainbow
Where no one can be too sad
No, I don't wanna leave but I must keep moving ahead
Cause my life belongs to the other side
Behind the great ocean's waves.
Bye, bye London Streets I'm gonna
miss you wherever I go I'm gonna
come back to walk these streets again
Bye, bye London Streets forever .
Thank you for the morning walks on the sweet sunset
And for the hot night moments
For the fantasy in my bed
I take a part of you with me now and you won't get it back
And a part of me will stay here, you can keep it forever, dear
Bye, bye London Streets I'm gonna
miss you wherever I go I'm gonna
come back to walk these streets again
Remember that we had fun together.
No, this is not the time or the place for a broken hearted
Cause this is the end of the rainbow
Where no one can be too sad
No, I don't wanna leave but I must keep moving ahead
Cause my life belongs to the other side
Behind the great ocean's waves.
Bye, bye London Streets I'm gonna
miss you wherever I go I'm gonna
come back to walk these streets again
Bye, bye London Streets forever .
Thank you for the morning walks on the sweet sunset
And for the hot night moments
For the fantasy in my bed
I take a part of you with me now and you won't get it back
And a part of me will stay here, you can keep it forever, dear
Bye, bye London Streets I'm gonna
miss you wherever I go I'm gonna
come back to walk these streets again
Remember that we had fun together.
En skarpsynt observation....
Det är många där ute som har hotpants som inte borde ha hotpants.
Bara nåt jag tänkt på när jag sitter på vagnen på väg hem...
Bara nåt jag tänkt på när jag sitter på vagnen på väg hem...
Lördag and out on the town with my ladies
Äntligen lördag och äntligen fint väder. Tog med mig Annika och åkte hem till Cathrine för öldrickande och Thaiätande.
Japp, supergod pad thai blev det med massor av chili och jättegoda brownies till efterrätt. Det var hur kul som helst att få snacka shit med finaste Cathrine, som det ju alltid är i och för sig. Det blev många intressanta diskussioner och visdomsord om bland annat groggar, orgasmer och bra dansmusik.
Vidare till Andra Lång för att avverka ännu en plats på listan i form av L'Assassino där Annika lyxade till det med en paraplydrink. Vi gick sedan vidare till King's Head för en öl och sprang på Tobbe & Co.
Sedan ringde Tessan och drog med oss till Excet där vi dansade till schlager och träffade fransmän i kön.
En jätterolig kväll som avslutades på vagnen hem där vi träffade män med ketchup och kom på något oerhört logiskt sätt in på diskussioner om hur man kan få klamydia i ögat. Fick en sån där känsla av att det är såna här nätter som man senare när man är gammal och skruttig kommer tänka tillbaka på som "the days of our lives".
Idag vaknade jag sedan halv 4 på eftermiddagen och har sedan dess varit jetlaggad hela dagen. Men det har varit en väldigt mysig söndag för jag blev bjuden på scones hemma hos Annika med spöregn utanför. Nu är det dags för en ny arbetsvecka och imorgon är det Oskar Linnros på Liseberg :) Sov gott allihop!
Japp, supergod pad thai blev det med massor av chili och jättegoda brownies till efterrätt. Det var hur kul som helst att få snacka shit med finaste Cathrine, som det ju alltid är i och för sig. Det blev många intressanta diskussioner och visdomsord om bland annat groggar, orgasmer och bra dansmusik.
Vidare till Andra Lång för att avverka ännu en plats på listan i form av L'Assassino där Annika lyxade till det med en paraplydrink. Vi gick sedan vidare till King's Head för en öl och sprang på Tobbe & Co.
Sedan ringde Tessan och drog med oss till Excet där vi dansade till schlager och träffade fransmän i kön.
En jätterolig kväll som avslutades på vagnen hem där vi träffade män med ketchup och kom på något oerhört logiskt sätt in på diskussioner om hur man kan få klamydia i ögat. Fick en sån där känsla av att det är såna här nätter som man senare när man är gammal och skruttig kommer tänka tillbaka på som "the days of our lives".
Idag vaknade jag sedan halv 4 på eftermiddagen och har sedan dess varit jetlaggad hela dagen. Men det har varit en väldigt mysig söndag för jag blev bjuden på scones hemma hos Annika med spöregn utanför. Nu är det dags för en ny arbetsvecka och imorgon är det Oskar Linnros på Liseberg :) Sov gott allihop!
Hejdå Harry
Fredag kväll och det blev fredagsmys i form av rödvin och quesadillas med Annika för att fira hennes nya lägenhet, skål för fan!
En massa tjöt senare hoppade vi på vagnen till Bergakungen för att ta ett sista avked till Harry, Ron, Hermione och resten av gänget. Då vi båda tyckte att den senaste filmen var bra var förväntningarna höga, och jag längtade ju efter att få se det man väntat på sedan allra första filmen...
Och plötsligt kom det! Äntligen kom det där hånglet som dragits ut på till den grad att det ibland varit plågsamt, och hela publiken flämtade till.
Filmen var bra och jag bölade en del bakom mina 3D-glasögon, mestadels för Snapes skull, men lägger ändå in en brasklapp här om att jag inte läst boken på väldigt länge och därmed inte kommer ihåg alla superviktiga saker de inte tagit med. Ganska skönt faktiskt. Ett varnande finger till de som ska se filmen och är ormrädda: Nagini är så sjukt mycket läskigare i 3D! I'm just saying...
Vidare till ett av de ställen som måste avverkas på "listan" och vi lyckades till och med hamna vid ett väldigt passande bord. Supermysig kväll och jag har bara haft några få mardrömmar i natt om Voldemort vilket jag kan leva med ;)
Nu måste jag snart till systemet för ikväll blir det grill hos Cathrine.
En massa tjöt senare hoppade vi på vagnen till Bergakungen för att ta ett sista avked till Harry, Ron, Hermione och resten av gänget. Då vi båda tyckte att den senaste filmen var bra var förväntningarna höga, och jag längtade ju efter att få se det man väntat på sedan allra första filmen...
Och plötsligt kom det! Äntligen kom det där hånglet som dragits ut på till den grad att det ibland varit plågsamt, och hela publiken flämtade till.
Filmen var bra och jag bölade en del bakom mina 3D-glasögon, mestadels för Snapes skull, men lägger ändå in en brasklapp här om att jag inte läst boken på väldigt länge och därmed inte kommer ihåg alla superviktiga saker de inte tagit med. Ganska skönt faktiskt. Ett varnande finger till de som ska se filmen och är ormrädda: Nagini är så sjukt mycket läskigare i 3D! I'm just saying...
Vidare till ett av de ställen som måste avverkas på "listan" och vi lyckades till och med hamna vid ett väldigt passande bord. Supermysig kväll och jag har bara haft några få mardrömmar i natt om Voldemort vilket jag kan leva med ;)
Nu måste jag snart till systemet för ikväll blir det grill hos Cathrine.
Torsdag på Red Lion
Tanken var att gå och titta på Stefan Sundström som skulle spela i Majorna. Dock hade han kommit på den briljanta idén att spela utomhus och utomhus regnade det så klart. Därmed blev det en snabb titt på förbandet och sedan gick stegen direkt till Red Lion för vin och pommes. En supermysig kväll med Anna Banana gjorde att det kändes som att det redan var helg.
Och så blev det också bokstavligt talat för när jag vaknade i morse var min gamle fiende magkatarren tillbaka så nu sitter jag hemma och tycker synd ommig själv. Men ikväll kommer Annika och då blir det sista Harry Potter i 3D!
Och så blev det också bokstavligt talat för när jag vaknade i morse var min gamle fiende magkatarren tillbaka så nu sitter jag hemma och tycker synd ommig själv. Men ikväll kommer Annika och då blir det sista Harry Potter i 3D!
Känns bra att vara tillbaka...ibland
Onsdag eftermiddag och på väg hem från jobbet i spöregn. Då dyker broder tuck upp mitt i regnet, eller borde snarare säga broder fuck. Halvan i Helan och Halvan. Japp, i en stad på närmare en miljon människor har jag på mindre än två veckor lyckats springa på två av de tre personer jag minst av alla vill se. Innan nästa vecka är slut har jag med all sannolikhet sprungit på den tredje också, you just wait and see.
Lotta på Liseberg
Så var det äntligen Saades tur att äntra Lottas scen och vi var självfallet där på måndagskvällen och trängdes. Sommarens första mjukglass hanns också med innan Sveriges största cutie pie kom fram. Jag såg väl ungefär så här mycket som mest och förbannade fittnyllet som planterat ett träd precis framför Saades vackra tryne.
Men kul var det ju ändå även om jag i vissa svaga stunder började fundera på om det här med barnaga inte är lite underskattat ändå...
Nej nu var jag ju så där dum igen, ni får ursäkta ;) Efter ett tag kom Thomas Ledin in och det blev efterfestkänsla som det alltid blir när han lägger sig i. Men vi klappade och gungade med för fullt ändå.
Vi kom också på att Eric Amarillos "Om sanningen ska fram" nog är 2000-talets version av "I natt är jag din". Texten betyder ju liksom samma sak, bara det att Eric säger det betydligt mer ärligt, dvs precis det som Thomas egentligen menar men inte vågar säga rakt ut.
Thomas:
Nu är timmen slagen
Det är slut på blickar och prat
Jag bjuder dig min kropp
Serverad på silverfat
Allt som hörs i huset
Är grannens tv-apparat
Inatt är jag din
Inatt är du min
Och ingen ska få ta
Natten ifrån oss
Eric:
Om jag alltid håller med dig,
fast jag tycker du har fel.
Om jag låtsas att jag bryr mig,
när du köper nya skor.
Om jag skrattar på rätt ställe,
fast du inte är så kul.
Om du tror att jag är farlig,
kanske tänder du på det.
Vill du ligga med mig då om sanningen ska fram?
Vill du ligga med mig då?
Men kul var det ju ändå även om jag i vissa svaga stunder började fundera på om det här med barnaga inte är lite underskattat ändå...
Nej nu var jag ju så där dum igen, ni får ursäkta ;) Efter ett tag kom Thomas Ledin in och det blev efterfestkänsla som det alltid blir när han lägger sig i. Men vi klappade och gungade med för fullt ändå.
Vi kom också på att Eric Amarillos "Om sanningen ska fram" nog är 2000-talets version av "I natt är jag din". Texten betyder ju liksom samma sak, bara det att Eric säger det betydligt mer ärligt, dvs precis det som Thomas egentligen menar men inte vågar säga rakt ut.
Thomas:
Nu är timmen slagen
Det är slut på blickar och prat
Jag bjuder dig min kropp
Serverad på silverfat
Allt som hörs i huset
Är grannens tv-apparat
Inatt är jag din
Inatt är du min
Och ingen ska få ta
Natten ifrån oss
Eric:
Om jag alltid håller med dig,
fast jag tycker du har fel.
Om jag låtsas att jag bryr mig,
när du köper nya skor.
Om jag skrattar på rätt ställe,
fast du inte är så kul.
Om du tror att jag är farlig,
kanske tänder du på det.
Vill du ligga med mig då om sanningen ska fram?
Vill du ligga med mig då?
Hurra igen!
Det är mycket som går bra just nu (så får jag egentligen inte säga för Amanda men nu kan jag inte låta bli) för idag fick Annika lägenhet också :) Och det är en perfekt två som innebär att jag får ha kvar världens bästa granne ett tag till.
Så nu är jag den enda kvar från gamla gänget som är hemlös och såg en bild som jag tror kan symbolisera min framtid ;) Ärligt i alla fall, man får vara glad för det lilla som vi brukar säga.
Så nu är jag den enda kvar från gamla gänget som är hemlös och såg en bild som jag tror kan symbolisera min framtid ;) Ärligt i alla fall, man får vara glad för det lilla som vi brukar säga.
Some people really do live their whole lives together...
Äntligen gick han ner på knä och hon sa ja. Och nu är finaste Felicias vänsterhand prydd med sparkle. Världens största GRATTIS för jag är så otroligt glad för din skull :)
Med samma tidsöverflöd som vanligt tänkte jag att jag skulle vara behjälplig med lite inspiration och gick in på Vogue for att kolla in vad det är som gäller inom bröllopsmodet 2011. Visserligen är det ju 2012 när det riktigt avgörande "ja:et" uttalas, men så länge kan man ju inte vänta med att spekulera. Hittade till och med en modell som var rätt lik the bride to be.
Dock vet jag att det nog inte blir så här klänningen kommer se ut när hon står där i maj, men hon kommer garanterat vara så fin att alla bandmän och diverse andra inte kan slita ögonen från henne :)
Hur kul det än är att skåla för att vara singlar med sina bästa vänner, är det ändå skönt att veta att det fortfarande finns lyckliga slut. Kom att tänka på när Julia Roberts sätter sig på bänken i Notting Hill och säger "some people really do live their whole lives together...". Känns som att jag och mitt crew behöver bli påminda om just detta ibland.
Med samma tidsöverflöd som vanligt tänkte jag att jag skulle vara behjälplig med lite inspiration och gick in på Vogue for att kolla in vad det är som gäller inom bröllopsmodet 2011. Visserligen är det ju 2012 när det riktigt avgörande "ja:et" uttalas, men så länge kan man ju inte vänta med att spekulera. Hittade till och med en modell som var rätt lik the bride to be.
Dock vet jag att det nog inte blir så här klänningen kommer se ut när hon står där i maj, men hon kommer garanterat vara så fin att alla bandmän och diverse andra inte kan slita ögonen från henne :)
Hur kul det än är att skåla för att vara singlar med sina bästa vänner, är det ändå skönt att veta att det fortfarande finns lyckliga slut. Kom att tänka på när Julia Roberts sätter sig på bänken i Notting Hill och säger "some people really do live their whole lives together...". Känns som att jag och mitt crew behöver bli påminda om just detta ibland.
"Du ser ut som om du skulle behöva en Budapestbakelse...."
Ett mentalt sammanbrott och några timmars sömn senare vaknade jag av att telefonen ringer och Annika springer (bokstavligt talat) över för krismöte. Nån timmas ältande senare får vi på oss kläder och drar iväg till Frölunda Torg för frukost/lunch. I kön säger Annika plötsligt "Du ser ut som om du skulle behöva en Budapestbakelse..." och sen bjöd hon mig på en som den trogna vän hon alltid är.
Hem för att göra sig i ordning för kvällens utgång som gick mot Excet. Sedan Tessan blivit jagad med eldgafflar av sina grannar som av någon konstig anledning tydligen inte ser charmen med hög musik mitt i natten, fick jag bjuda hem de kära vännerna till mitt halvt uppackade kryp-in.
På med On the Floor på högsta volym och sen var festen ett faktum.
Ännu en sådan där härlig frekvens som kan underhålla en dagen efter.
Amandas Ullis var på besök för att skaffa jobb och reda ut hennes senaste katastrof. Vi insåg plötsligt att vi faktiskt var singlar allihop och sex härliga glas klingade ihop i veckans bästa skål!
Hem för att göra sig i ordning för kvällens utgång som gick mot Excet. Sedan Tessan blivit jagad med eldgafflar av sina grannar som av någon konstig anledning tydligen inte ser charmen med hög musik mitt i natten, fick jag bjuda hem de kära vännerna till mitt halvt uppackade kryp-in.
På med On the Floor på högsta volym och sen var festen ett faktum.
Ännu en sådan där härlig frekvens som kan underhålla en dagen efter.
Amandas Ullis var på besök för att skaffa jobb och reda ut hennes senaste katastrof. Vi insåg plötsligt att vi faktiskt var singlar allihop och sex härliga glas klingade ihop i veckans bästa skål!
